Frågor och svar om AI-förordningen

AI-förordningen är EU:s allmänna reglering av artificiell intelligens (AI). Förordningen syftar till att reglera utveckling och användning av AI inom unionen. Den introducerar ett riskbaserat tillvägagångssätt där olika AI-system klassificeras baserat på deras potentiella risk för samhället och individers rättigheter.

Målet är att skapa en trygg och etiskt hållbar miljö för AI-innovation, samtidigt som man skyddar medborgarnas rättigheter och friheter.

Läs AI-förordningen i sin helhet (europa.eu)

Så gott som hela AI-förordningen börjar gälla den 2 augusti 2026. Vissa bestämmelser börjar dock gälla innan dess, exempelvis bestämmelserna som rör förbjudna AI-användningsområden, vilka är tillämpliga sedan den 2 februari 2025.

Det finns förslag inom ramen för ett så kallat Omnibus-paket att senarelägga vissa bestämmelser i förordningen, vilka förhandlas inom EU under våren 2026.

Läs AI-förordningen i sin helhet (europa.eu)

AI-förordningen och dataskyddsförordningen (GDPR) kommer att gälla parallellt. GDPR gäller när personuppgifter behandlas i samband med att man utvecklar eller använder AI. Även vid träning av en AI-modell är det inte heller ovanligt att personuppgifter behandlas och då gäller alltså GDPR.

Ta del av IMY:s vägledning om GDPR och AI som behandlar frågor relaterade till utveckling och användning av AI utifrån ett dataskyddsperspektiv. 

IMY:s vägledning om GDPR och AI

Enligt AI-förordningen klassas ett AI-system som hög risk om det ska användas som en säkerhetskomponent i en produkt som regleras av EU:s produktsäkerhetslagstiftning. För att AI-systemet ska klassificeras som hög risk krävs dessutom att produkten ska genomgå en tredjepartsbedömning.

Det finns även andra AI-system som enligt AI-förordningen klassas som hög risk. Systemen listas i en särskild bilaga till AI-förordningen (bilaga III) och inkluderar bland annat AI-system för rekrytering, kreditvärdering och AI-baserade lögndetektorer som används av brottsbekämpande myndigheter.

Ett AI-system med hög risk måste uppfylla de krav som AI-förordningen ställer innan det kan tas i bruk eller släppas ut på EU:s marknad. Dessa krav inkluderar bland annat riskbedömningar, transparens och dokumentation.

Läs AI-förordningen i sin helhet (europa.eu)

AI-förordningen skiljer mellan fyra olika risknivåer:

1. oacceptabel risk
2. hög risk
3. begränsad risk
4. minimal eller ingen risk.

Riskerna med AI-system kan ha att göra med hur systemen utformas, men de kan även utgå från hur AI-systemen används (se skäl 93 till AI-förordningen).

Det är leverantören som behöver göra en bedömning om AI-systemet omfattas av någon av de risknivåer som ställs upp i AI-förordningen.

Läs AI-förordningen i sin helhet (europa.eu)

Enligt AI-förordningen ska EU:s medlemsstater se till att det finns tillgång till regulatoriska sandlådor som stöd vid utvecklingen av AI. I en AI-regulatorisk sandlåda ska leverantörer och potentiella leverantörer kunna testa och utvärdera sina AI-system innan de tas i bruk eller släpps ut på EU-marknaden. Dataskyddsmyndigheten ska delta i dessa sandlådor om de hanterar personuppgifter. 

EU-kommissionens riktlinjer avseende tillämpningen av AI-förordningen finns publicerade på kommissionens hemsida. Nedan finns länkar till några av de riktlinjer som har publicerats.

Riktlinjer om de förbjudna AI-användningsområdena (på engelska)

Riktlinjer om definitionen av AI-system (på engelska)

Frågor och svar om bestämmelsen gällande AI-kunnighet (på engelska)

Vi arbetar med AI på flera olika sätt. Vi granskar att dataskyddsregelverket och brottsdatalagen (BDL) följs när personuppgifter behandlas vid utveckling och användning av AI-system. Vi ser att det kommer finnas ett stort behov av vägledning, både om dataskyddsförordningen (GDPR) och AI-förordningen, samt om hur de relaterar till varandra.

AI kan även bidra effektivisera myndighetens verksamhet. Vi har därför antagit en intern AI-strategi som bland annat anger vilka effekter vi ska uppnå med hjälp av AI-verktyg.

IMY och AI

Enligt förslaget om hur AI-förordningen ska hanteras i Sverige kommer flera nationella myndigheter att ha tillsynsuppgifter, eller utöva marknadskontroll som det egentligen kallas enligt AI-förordningen. Det finns förslag på vilka myndigheter som kommer att få sådana uppdrag, men det finns ännu inga beslut.

Förslaget presenteras i betänkandet från utredningen om hur AI-förordningen ska genomföras i Sverige. 

Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation (SOU 2025:101)